Annons:
Sök i däckdebatt

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Foto: Björn Nordqvist

Tomas Eneroth: "Lastbilar ska inte stå och slira i backarna"

Nyheter

De skärpta vinterdäckskraven för tunga fordon, som planerar att införas 2019, ska ge bättre konkurrensvillkor för svenska åkerier. Och dessutom leda till färre trafikolyckor och ett bättre trafikflöde. Det säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i en stor intervju med DäckDebatt.

Av Henrik Nygård

Men att förändra skiftestiderna, som idag vållar stora påfrestningar på däckbranschen, är inte aktuellt just nu. Tomas Eneroth säger dock att han inte främmande för att se över frågan längre fram om de korta skiftestiderna fortsatt leder till bekymmer för branschen.

Tomas Eneroth inleder intervjun med DäckDebatt med att berätta att han följt däckbranschen länge.

—     Det var faktiskt en av de frågor som jag tidigast motionerade om i Riksdagen. Redan 1996 skrev jag min första vinterdäcksmotion.

Bakgrunden till regeringens förslag om skärpta krav är att det i dag, under perioden 1 december–31 mars, endast råder krav på att tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar, när vinterväglag råder. Regeringen vill nu ändra i trafikförordningen (1998:1276) så att det blir krav på att även tunga fordon ska ha vinterdäck på samtliga hjul och eventuella släp.

Vilka är huvudskälen till att ni vill införa skärpta vinterdäckskrav för tunga fordon?

—     I huvudsak är det av trafiksäkerhetsskäl. Denna vinter har tydligt visat vilka farliga trafiksituationer som uppstår när lastbilar och bussar inte har rätt däck. E4:an var bitvis helt blockerad av framför allt utländska lastbilar med undermåliga däck. Det är inte acceptabelt. Vi måste se till att säkerheten i trafiken höjs.

—     Ett annat skäl är att säkerställa arbetsmiljön för chaufförerna. Det är en viktig arbetsmiljöfråga att veta att man som förare har ett rätt utrustat fordon.

Däckbranschen Sverige påpekar i sitt remissvar att det idag finns två klassningar av vinterdäck: M+S, som är en tillverkardeklaration utan prestandakrav, och 3PMSF, där prestandakravet endast gäller i jämförelse med ett referensdäck. Är inte det problematiskt i det här sammanhanget?

—     Jo, det är en utmaning. Men jag noterar också att flera organisationer vill se att 3PMSF ska vara vägledande. Det här är också ett av skälen att vi föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft först vintern 2019. Transportstyrelsen måste få god tid på sig att ta fram de föreskrifter som ska gälla. Jag förutsätter att det kommer tas fram en tydlig definition på vinterdäck.

Är det inte dags att vi får ett gemensamt prestandakrav på vinterdäck med ett förhöjt mönsterdjupkrav?

—     Även här blir det Transportstyrelsens uppgift att titta på de mer detaljerade prestandakrav som ska gälla. Ett förändrat mönsterdjup är en sådan fråga.

Vilken hoppas du blir resultatet av den nya lagstiftningen?

—     I grunden säkrare trafik. Vi vill se färre olyckor med tunga fordon inblandade, men också ett bättre trafikflöde. Fordon med försämrad framkomlighet ska inte få stå och slira i backarna och på de viset förhindra trafikflödet. Alla som kommer till Sverige ska veta att här har vi krav på vinterdäck. Har man inte det ska man inte få komma in i landet. Vi ska vara tydliga med vilka nationella krav som vi har. Det är viktigt för att säkerställa lika konkurrensvillkor.

Kraven ska även gälla utländska fordon. Hur ska man kunna kontrollera dem? Det finns ju ingen möjlighet att göra gränskontroller i större skala.

—     Vi kommer att öka kontrollerna. Redan nu så har polisen fått 25 miljoner kronor extra, som bland annat ska användas till att utbilda 400 trafikpoliser. Men jag har aviserat ytterligare en skärpning vad gäller kontroller av yrkestrafiken. Vi kommer också förhoppningsvis få nya regler för kör- och vilotider.

—     Om det sedan är polisen som gör kontrollerna eller om vi hittar andra vägar att utföra det ska vi diskutera närmare. Generellt sett är det bra om vi kan avlasta polisen så mycket som möjligt.

Finns det någon risk för att detta kommer missgynna svenska åkerier som följer kraven, och som får ökade kostnader, medan utländska åkerier fortsätter som förut?

—     I Sverige är min erfarenhet att både åkerier och bussföretag är seriösa och sköter sig. Genom den här lagändringen vill jag säkerställa att det blir lika konkurrensvillkor så att inte utländska åkerier med undermåliga däck får en konkurrensfördel. Vi ska inte konkurrera med bristande trafiksäkerhet. Det är inte rimligt.

—     Därför vill att vi införa vinterdäckskrav på samtliga hjul och på släpen, precis som man för övrigt har i Norge.

Har ni inspirerats av den norska lagstiftningen?

—     Ja, jag har faktiskt tittat noggrant på Norge och har sedan länge tyckt att den här förändringen som vi nu gör är viktig.

När det gäller trafiksäkerheten är däcken bara en del i det hela. Det handlar också om vägbyggnad, vägunderhåll, hastighetsanpassning, lastfördelning och fordonsfrågor som bromskraft. Vad kan ni från regeringshåll mer göra för att öka trafiksäkerheten, framför allt när det gäller tunga fordon?

—     Det finns fortfarande väldigt mycket att göra. Till att börja handlar det naturligtvis om att investera i bättre vägkvalitet. Här lägger vi 100 miljarder kronor mer än de förra regeringen på investeringar i infrastruktur. Även om en hel del av det går till järnvägen är det ingen tvekan om att vi också kommer förbättra vägstandarden.

—     Den nya bärighetsklassen BK4 som innebär att vi får 74 ton tunga lastbilar på delar av vägnätet betyder att vi också måste förstärka dessa vägar. Vi avsätter även extra resurser i de så kallade potthålls-pengarna för att förstärka dåliga och skadade vägar på landsbygden. Jag kommer själv från glesbygden i Småland och vet vad det innebär att ha dåliga vägar. Därför är det en hjärtefråga för mig att förstärka vägnätet.

Branschorganisationen Däckbranschen Sverige väckte under mars frågan om de korta skiftestiderna mellan vinter- och sommardäck. Den 15 april ska alla ha bytt till sommardäck, om det inte råder vinterväglag. Samtidigt är det krav på vinterdäck vid vinterväglag fram till 31 mars. Dom här korta skiftestiderna ställer till problem för branschen, särskilt ett år som detta med en mycket snörik vinter. Följden blir stress och andra arbetsmiljöproblem, samtidigt som många bilister riskerar att få köra olagligt på dubbdäck efter den 15 april, med risk för böter som följd.
Däckbranschen Sveriges initiativ fick ganska omgående gehör i riksdagshuset. Den moderate riksdagsledamoten Lars Beckman ställde en skriftlig fråga till minister Tomas Eneroth om han är beredd att ändra skiftestiderna, men fick inte gehör för detta i svaret från ministern.

Varför är du inte beredd att förändra skiftestiderna?

—     Jag tycker nog att dagens regelverk är väldigt flexibelt. Men det gäller också att branschen använder den flexibiliteten och förstår vilka möjligheter som reglerna ger. Skulle det ändå visa sig att det inte är tillräckligt har jag inga bekymmer med att titta vidare på denna fråga.  Vi ska se till att branschen får rätt förutsättningar, det är ingen politisk stridsfråga.

Ett fenomen som uppstått på grund av de korta skiftestiderna är ett stort antal containerverkstäder på stormarknadernas parkeringsplatser som ofta saknar kollektivavtal och som har en sämre arbetsmiljö. Hur ser du på det?

—     Det är såklart inte bra. Visserligen är jag inte övertygad om att detta enbart handlar om däckskiftestider, men jag ser såklart hellre att vi hittar regler som understödjer seriösa däckföretag, som med professionalitet och goda villkor kan utföra däckbyten. Sedan kan dessa företag kanske också undersöka fordonen och hitta andra fel och brister.

Vad tycker du om de lokala dubbdäcksförbud som införts i flera städer, bland annat Stockholm, Uppsala och Jönköping?

—     Det är en fråga som jag följer mycket noga. Utgångspunkten är den försämrade luftkvaliteten i dessa städer. Ett antal undersökningar visar att dubbdäcksförbud här kan ha en positiv effekt.

Det har tidigare talats om skatt på dubbdäck, är det något som ni diskuterat i regeringen?

—     Nej, det är inte aktuellt. Det vill jag inte ha.

 

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår