Enklaste sättet att skydda sig mot hörselskador är förstås att använda hörselkåpor, som Mattias Ceine, Kristoffer Pantzar, Robin Ekström och Simon Östman på Värmdö Gummiservice gör.

Så skyddar du dig mot buller

Arbetsmiljö

Buller är ett av de största och mest utbredda arbetsmiljöproblemen. Varje år får Arbetsmiljöverket hundratals anmälningar om bullerskador som lett till nedsatt hörsel eller problem med tinnitus – ringande ljud i öronen. Mest är det män som drabbas och antalet stiger med åldern. Störst är problemen i arbetsmiljöer med höga bullernivåer. Däckverkstäder är en sådan.

För att kartlägga hur mycket buller som personalen på en arbetsplats utsätts för görs bullermätningar. De görs normalt under ett hel dags arbetspass, men skulle det vara stora variationer i bullret från en dag till en annan görs mätningarna under en hel vecka. Riskbedömningen görs sedan baserat på den akustiska energin, som mäts i dB (decibel). Decibelskalan är inte rak, utan ett ökning med bara tre dB innebär en fördubbling av ljudtrycksnivån.

Normerna för buller anger två olika nivåer – insatsnivån och gränsvärdet. Insatsnivån innebär den nivå då det krävs åtgärder på arbetsplatsen för att undvika risk för hörselskada. Den har en undre gräns på 80 dB och en övre på 85. Gränsvärdet, ett värde som inte får överskridas, är också 85 dB. Detta är mätt som exponering för buller under en viss tid. Det finns också ett gränsvärde för den maximala ljudtrycksnivå som överhuvudtaget är tillåten och det är 114 dB.

Användning av hörselskydd på arbetsplatsen spelar ingen roll vid bedömningen av de uppmätta bullervärdena. När det undre insatsvärdet för buller överskrids är arbetsgivaren skyldig att utbilda sina anställda om riskerna med buller, erbjuda hörselskydd och hörselundersökning. Om det övre värdet uppnås eller överskrids krävs konkreta åtgärder, skyltning, kontroll av att hörselskydd används och erbjudande om hörselundersökning. Skulle gränsvärdet överskridas krävs omedelbara åtgärder, utredning om orsaken och åtgärder så att de höga värdena inte uppnås vid förnyad mätning. 

Många olika symtom

Ljudtryck kring 100-110 dB ger en direkt obehagskänsla. Personer som drabbats av en hörselnedsättning i innerörat efter en bullerskada får svårare att höra ljud men kan få sin obehagsnivå sänkt eller oförändrad, som följd av att de inte har en sämre förmåga att uppfatta framför allt höga diskanttoner. Bäst hör vi vid ljudtrycksnivåer från 40-50 till 70-80 dB, blir nivån högre börjar vi få svårare att uppfatta budskap till oss.

Skador på hörselorganet yttrar sig som hörselnedsättning, tinnitus, överkänslighet för starka ljud, en upplevelse av förvrängda tonhöjder eller andra förändringar av själva hörselupplevelsen. Man kan drabbas av flera av dessa skador samtidigt. Men att avgöra om någon drabbats av hörselskada på grund av buller är inte helt enkelt. Åldrandet innebär för många en sämre hörsel, det finns sjukdomar som kan resultera i bestående hörselproblem och det finns genetiska variationer att ta hänsyn till. Hörselnedsättning kan också vara effekten av organiska lösningsmedel och vibrationer. 

Slagljud är farliga

Hur mycket en person påverkas av buller varierar. Vårt allmäntillstånd, om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, påverkar bullrets effekter på oss. Stressade personer har större problem med buller än dem som är i psykisk balans. Och ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för någon som har en hörselskada.

Starka ljud kan skada de ljudkänsliga hårceller som finns i innerörat och nervcellerna i hörselnerven. Ju starkare ett ljud är desto kortare tid behövs för att skada ska uppstå. Lock för örat och nedsatt hörsel är tydliga tecken på att man utsatts för ett alltför kraftigt ljud, liksom att det susar eller ringer i örat. Sådana här fenomen är varningssignaler – även om de kan försvinna ganska snabbt skvallrar de om att det finns bullerproblem i den miljö man befinner sig i. Och skulle den tillfälliga hörselnedsättningen vara kraftig visar nya forskningsresultat att det kan leda till bestående skador. Så se upp med ljud som ger tillfälliga hörselnedsättningar!

Slagljud, som från en mutterdragare, är särskilt riskabla. Den som utsätts för sådana ljud med högre ljudtryck än 80-85 dB löper stor risk för hörselskada. Så det gäller att vara försiktig, använda bra hörselskydd, och så långt möjligt hålla nere tiden man utsätts för sådana ljud under en arbetsdag. 

Påverkar på olika sätt

Hur påverkas vi då av buller? Svaret på frågan är inte helt enkelt - påverkan beror på ett samspel mellan många olika faktorer, som hur starkt bullret är, vilka frekvenser det innehåller och hur det varierar med tiden. Arbetsuppgiftens krav på koncentration påverkar också, liksom om man upplever bullret som nödvändigt eller ej.

Helt klart är att risken för olyckor ökar i bullrig miljö. När man har svårt att höra och uppfatta tal kan man lätt missa viktiga instruktioner, varningssignaler eller ljud från fordon som närmar sig. När bullret ger sämre koncentration blir arbetsuppgifterna mer ansträngande och tröttande, man gör ett sämre jobb, helt enkelt.

Ljud i arbetsmiljön kan också vara en stressfaktor, till och med när nivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Störande och stressande buller kan ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. 

Tips på åtgärder

Vad kan göras för att minska bullerproblemen på arbetsplatsen? Det finns en rad åtgärdar att vidta och oftast kan de kombineras. Finns det flera bullerkällor på arbetsplatsen är det bra att rangordna dem och åtgärda de värst först. Det är en bra ände att börja i eftersom det oftast är mest effektivt att åtgärda buller där det uppstår. Här några exempel på åtgärder:

• Köp så tyst arbetsutrustning som möjligt. Kolla bullervärdena innan du beställer nytt.

• Undersök om det går att göra bullerminskade åtgärder på maskinerna, om det går att sätta upp bullerdämpande skärmar, eller bygg in dem, till exempel.

• Sätt upp ljudarbsorbenter i taket.

• Ställ upp maskiner som ger mycket ljud ifrån sig på fjädrande underlag.

• Var noga med maskinunderhåll så att inte bullret ökar med slitage, etcetera.

• Utbilda personalen i hur de ska använda utrusningen så att de ger så lite buller som möjligt.

• Arbetsrotera för att jämna ut bullret var och en utsätts för. 

Välj sätt hörselskydd

Hörselskydd ska erbjudas alla som arbetar i miljöer där ljudnivån överstiger 85dB(A) under större delen av dagen eller av högre bullernivåer under kortare perioder. Kåpor eller proppar kan ha olika dämpningsegenskaper så det gäller att välja rätt, att välja ett hörselskydd som är anpassat till den ljudnivå som uppmätts på arbetsplatsen. Och det ska vara ett skydd som passar den person som ska använda det – det ska vara komfortabelt att använda och det ska dämpa ljudet lagom mycket.

En ljudnivå innanför hörselkåpan eller propparna på 70-80 dB(A) rekommenderas. Då kan man höra vad arbetskamraterna säger och hörselkåpan blir inte så tung att den känns obekväm.

För arbete i miljöer där starkt buller bara förekommer då och då finns numera nivåberoende, elektroniskt styrda hörselkåpor. De släpper igenom ljud så länge ljudnivån inte är skadlig men begränsar det när ljudnivån stiger. 

Källa: Arbetsmiljöverket

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår